Guanabana, banana, granadilla, lulo och uchuva...

...är namnen pa några av de frukter vi brukar smaska i oss. De har konstig form och färg men smakar utsökt! Kaffet däremot är inte som Sofie hade tänkt sig. Med tanke på att det är en av Colombias största exportvaror kunde man tro att det skulle smaka fantastiskt, men nej. Om det är  sättet de tillagar det på eller att det sägs att de exporterar det bästa kaffet, är oklart. Men det kan vara det värsta landet att dricka kaffe i. Men det bästa landet för en glutenintolerant. Nästan alla piroger och bröd tillverkas av majs. Allt detta friteras dessutom i palmolja! T.o.m deras korvar. Det gör att man börjar undra hur det står till med deras hälsa... Ä

Friterad yuca-pirog och vatten ur plastpåse

Fruktmarknad = stammishak

Fran barnvagnar på gatan kan man köpa grillspett

Under våra första dagar i Cartagena festade vi loss i karnevalen. Skum, öl och färger blandades i ett virrvarr. Att spruta skum i turisters ansikte och sedan plocka plånbok ur fickan var något vår nya kompis Luke fick uppleva. Som tur var kunde han snabbt identifiera tjuven.

Det tog oss flera timmar att komma till en gyttjevulkan. Vägen var avspärrad och vi fick ta flera motorcykeltaxi (med 3 pers) för att till slut komma fram. Det resulterade i den mjukaste upplevelsen i våra liv! Gyttjan i vulkankratern var helt naturlig och bildas av speciella processer som verkade komplicerade. Vi doppade oss och flöt runt i leran, för att sedan tvätta oss i sjön där det fanns krokodiler.

Här ligger Sev och badar av sig.

I gyttjan trivs vildsvin som Sofie

Vattenmelon till  försäljning av en vattenmelon-kvinna

På "Kärlekens strand" (Playa del amor) tog Severi dykcertifikat! Det var beläget i ett naturreservat i norra Colombia. Läraren var rund och brun. Han var en aggressiv och hetsig liten man som mest sprang runt och skrek, det gjorde det lite extra roande. Sofie dök och förundrades över blåsfisken och trekantiga fiskar! På natten sov vi i hängmattor, som gick bättre än vad vi trott. I gruppen fanns det två israeler som informerade oss att i Isreal är man tydligen bäst pa allt! :)

Utsikt från kärlekens strand

Drakfisk, en vacker men giftig fisk

Sofie i det stora blå

Eremitkräfta som precis byter skal till ett storre.

Vi har varit i San Gil, en liten by med många aktiviteter. Där fick vi testa forsränning (rafting). Vi gjorde den familjeanpassade varianten! Och den var redan väldigt ansträngande. Båten blev vattenfylld flera gånger och vi blev dyngsura och fick hålla i oss hårt.. Detta tyckte guiden passade fint för småbarn också... Vi bodde på ett hotell for 33 kr /person och natt. Det är  billigare att bo pa hotell än på hostel, vilket gör att man inte får träffa många andra backpackers. Det känns tråkigt och därför varvar vi hostel med hotell.

På de gigantiska träden parasiterar en tunnträdig växt som hänger ner 

För några dagar sedan var vi vid ett fantastiskt vattenfall där vi möttes av en färgglad orm och gräshoppor som liknade smycken Vi berättade om ormen för några som bodde där och de sa att den ormen härmade korallormen som på riktigt är giftig, men den vi såg var inte det. Detta evolutionära fenomen kallas mimicry. Samma familj vi frågade om ormen fick vi skjuts av tillbaka till stan. På vägen kom de på att de var hungriga och bestämde sig för att stanna i en by och bjuda oss på restaurang. Dagen efter kom vi och hälsade på hemma hos dem.Vi fick prata med deras papegojor och hålla i dem, de bodde fritt ute i trädgarden och kom när familjen ropade på dem. Till skillnad från många andra djur här mådde de nog bra. Djurhållningen här är  något av det sorgligaste.

Nu är vi i Medellin pa ett riktigt lyxhostell, här finns flera personer vi träffat på andra ställen. Ikväll blir det fiesta!

Hasta la vista!