Bland vågor och bananglass

Nu har vi fått arbeta av oss så det heter duga. Vi åkte till ett Hare krishna-ställe, där vi volontärarbetade i två dagar. Vi fick måltider mot en liten peng och förväntades måla skyltar och flumma runt. Det gick bra förutom att Sofie inte orkade jobba så mycket, hon skyllde på illamående... Sev skyllde på regnet istället och slapp undan. Harisar äter veggomat bestående av stekta grönsaker med sallad till. När man lagar mat får man lyssna på deras repetativa mantra som de spelar för fulla muggar och tycker att man ska sjunga med:

Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm

 Vi kom på att jobba och ramsa var inget för oss och stack därifrån.



Detta mästerverk fick vi ihop. Betydelse: Lev lätt, tänk svårt!

Vi åkte till djungeln i Ecuador. Där bodde vi i bambuhyddor och fick dras med en halvt autistisk guide. Vi var lite osäkra om vi skulle ta honom men priset och kanske hans förmåga att lukta och se djur bortom vanlig människas förmåga gjorde att vi ville ha honom. Han ville först inte, men fick åka efter tjat. Han kunde bli upprörd ibland på oss om vi hade för mycket frågor, då fick vi börja prata om något han var intresserad av så glömde han bort sin ilska. Under fyra dagar lagade han alla måltider åt oss och tog oss på manga olika turer på land och vatten. Vi fick lära oss om medicinväxter, se massa fåglar så som färgglada tukaner och papegojor. Två olika slags apor klättrade omkring bland trädkronorna, tyvärr kom vi inte tillräckligt nära för att gosa. Efter att ha svingat i lianer, gjort handväskor av palmblad så tog guiden oss med ut på pirayfiske. Vi hade rått kött som bete och efter några timmars fiske resulterade det i fem stycken galna pirayor som fick bli en god soppa.



Här äter gröna papegojor lera för att kunna smälta maten bättre, underligt!

Tarantula på nattjakt efter insekter



Lövbitarmyror som bär blad till stacken. Alla har olika arbetsuppgifter, det finns de som bara skär och andra som hämtar upp färdigskurna bladbitar för att bära till stacken - och sen finns det glidarna som bara åker med på bladet. De ska kunna putsa bladen mot eventuella parasiter. Bladen förmultnar sedan i stacken och en speciell svamp växer upp som de äter.



Väääldigt stort träd



Utsiktet från bryggan

 

Kapten Silverio!



Vår tukankompis som brukade komma och se om det fanns något gott för frukost. Vi kunde klappa honom, han var dock inte pålitlig utan kunde plötsligt picka oss lite grann, vilket gjorde honom ännu gulligare.

Sev fotar...

Spindlar och giftiga grodor!!



Vår guide skar av ett blad och satte den på Sofies rygg av okänd anledning.



Insekter är spännande!!

Bonden tillsammans med ett vandrande träd. Detta träd kan tydligen vandra 20 meter på ett år genom att slänga ut nya rötter. Om guidens fakta stämmer eller inte vet vi inte...

I minsta lilla vrå hittar man kryp.

I djugeln är det vilda lagar! På marknaden kan man få köpa ett grillspett med larver. De träs på och grillas levande, fruktansvärt snuskigt men  mumsigt. Fisk tillagas i bananblad. 



Därefter bar det iväg till pensionärstaden Cuenca, där lagade vi en god glutenfri kladdkaka och strosade runt bland ditflyttade amerikaner. Det blev också en utflykt till nationalparken Cajas med sina berg, tomteskog och många små sjöar.



I vår naturligaste position

Vilcabamba var en by där vi stannade länge, vi bodde i en ecolodge i ett naturreservat. Vi hade en egen stuga för oss själva som kändes som en sommarstuga. Där blev det många dagar chill och trekking bland naturstigar.

Chill på altanen

Tidigt på morgonen är såklart den bästa tiden att räkna antal fåglar och fjärilsarter

Vissa träd kan ha taggar, detta används av indianer som rivjärn vid matlagning.

Gränsen mellan Ecuador och Peru var ett riktigt äventyr, vi valde en mer sällan korsad gräns. I en buss med träbänkar fick vi sitta på en skumpig grusväg några timmar till gränsen. Väl där fick vi leta reda på folk som kunde stämpla passen, de satt och sov och hönorna sprang runt och pickade omkring. Sedan blev det 5 olika bussar och två olika taxis för att komma fram till slutdestinationen - Chachapoyas. En dag gjorde vi en tur till ett av världens högsta vattenfall. Det var 771 m, guiden berättade att det var världens 3.e största. Efter att ha kollat upp det på nätet var det snarare världens 10.e största. Men felaktig information och improvisation är något man får vänja sig vid i Sydamerika. Nästa dag åkte vi till ruinerna i Kuelap, "det andra Machu Picchu''. Där fick vi höra om en version om hur det krigades där, något som var helt felaktigt enligt en arkeolog vi träffade några timmar senare. Trots att latinos är bra på att förvirra och hitta på saker är det ändå ganska roande. 

Många vägar är lite läskiga.

En av Chachapoyas-indianer som bodde här i Kuelaps bergsslott till 1500-talet fanns fortfarande kvar i sin traditionella dräkt.

771m högt och världens tredje högsta ?¿

På en sjukt lyxig nattbuss med en snygg tjej som bussvärd som försåg oss med filtar och kvällsmat blev vi imponerade av busstandarden här i Peru. Det är inte alls som för fem år sedan då Sofie var här. Bussen tog oss till kusten i norra Peru till en by vid namn Huanchaco. Det är ett riktigt surfparadis. Till vår stora glädje kom vi i rätt tid till en stor världstavling i surfing, något som innebar fest och galej. En amerikansk världsmastare bodde i vårt hostel, som gjorde tävlingen mer intressant att följa. På dagen stod tjejer i stringtrosor och visade upp sig som en show, senare på kvällen var det gatufest då vi testade beatboxing och rapping. 

Sev har testat att surfa flera dagar medan Sofie har ägnat sig at bodyboarding, en lite vänligare barnvariant. 

Resulta av fyra dagar surf: fruktansvar smarta i ett revben och flera mindre skador och sår.

Vi blev positivt förvånade av vissa peruvianska maträtter

Vi var i Lima och hälsade pa en gammal klasskompis till Sofie.

Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm

Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm
Hare hare, hare krishna hare rama, rama rama, ommmmmmm

Några observationer:

• Coca cola verkar äga världen, det är ibland svart att ens hitta vanligt vatten som inte ägs av företaget.
• Parfymerat toalettpapper
• Om de inte har växelpengar i en affär bryr de sig inte om att sälja
• Det finns ca 50 gånger fler hundar än katter 
• Marsvin, kycklingfötter och huvuden säljs som kött





Hej så länge!